Shavuot

Shavuot firas sju veckor (50 dagar) efter pesach och varar i två dagar. Shavuot kallas därför på svenska ofta "veckofesten", på engelska kallas den för Pentecost (efter grekiskan för "Femtio". Vi börjar räkna dagarna fram tills shavuot från och med pesach, detta kallas "sefirat haOmer", omerräkningen.

Ursprungligen var Shavuot en skördefest, och kallas så i Toran "chag haKatzir", skörden som firas var den första veteskörden, men Shavuot är först och främst känd som den högtid då vi mottog Torahn vid Sinaiberget, på hebreiska kallas den därför "chag matan tora". Synagogan smyckas med bladverk för att påminna om skörden.

Shavuot är en av de tre pilgrimsfestivalerna ("shalosh regalim"), de andra är Sukkot (lövhyddofesten) och Pesach, då i det antika Israel alla manliga Israeliter skulle komma till Templet i Jerusalem för att bringa offer. 
Idag är det först och främst den sistnämnda, Shavuot som festen över mottagandet av toran, som är centralt för judendomen. Den firar förbundet mellan Gud och det judiska folket eftersom judarna tog emot Guds lag i form av Toran. 

Shavuot firas genom att äta matvaror som innehåller mjölk, ost, etc, att smycka synagogorna med lövkvistar och sist men kanske viktigast genom att delta i en "Tikkun lail shavuot", en studienatt som vara från solnedgång till soluppgång. Under denna natt studerar vi toran och rabbinska texter och diskuterar hela natten lång. 

I synagogan uppmärksammas shavuot genom att sjunga Hallel, läsa Ruts bok samt att recitera Jiskor (bön till minne av de hädangångna) på andra dagen shavuot.

Se när Shavout går in och ut när gudstjänsterna börjar i vår kalender.

Rabbin Ute Steyer