Omskärelse (brit mila) av pojkar vid den åttonde dagen praktiseras av så gott som alla judar i världen oavsett religiös inriktning, även helt sekulära judar omskär till väldigt stor del sina nyfödda söner. Till exempel är nästan alla nyfödda judiska män i Israel, uppskattningsvis 99% av judiska män i Storbritannien och Nordirland och 98% av judiska män i USA omskurna. Omskärelse är också en viktig del av islam. I många länder, exempelvis USA, förekommer[US1]  omskärelse i stor utsträckning bland män som inte är judar eller muslimer. 

Manlig omskärelse är en av de mest utbredda företeelserna i världen. Över 1/3 av jordens manliga befolkning är omskurna. De amerikanska och kanadensiska barnläkarföreningarna anser att "hälsofördelarna med omskärelse av nyfödda pojkar är större än riskerna, men fördelarna är inte tillräckligt stora för att rekommendera generell omskärelse av alla nyfödda pojkar." Medicinskt finns det alltså fördelar med omskärelse. 

Omskärelse är en viktig komponent i judendom. Toran, den judiska bibeln, säger tydligt: ​​”Detta är mitt förbund, som du ska hålla [...] Du ska omskäras i köttet av din förhud, och det ska vara ett tecken på förbundet mellan mig och dig. Den som är åtta dagar gammal bland er ska omskäras ”(1 Mos 17) 10-12). 

Traditionen att omskära sina söner på åttonde dagen går tillbaka tusentals år och är ett sätt att upprätthålla judisk identitet. Judar har under årtusenden blivit förföljda eftersom man omskurit sina söner, trots dessa förföljelser har judar fortsatt att omskära sina söner.

Judendom är baserat på det vi gör, handlingar och inte tro. Det vi gör, våra mitsvot (våra påbud och förbud enligt Toran) är det som är centralt. Omskärelse är en mitsva (ett påbud) som judar religiöst är ålagda att utföra. 

Omskärelse är därför ett nödvändigt element för mannens judiska identitet. Icke-omskurna pojkar, till exempel, kanske inte kallas till Toran och kan inte fira en bar mitsva (judisk konfirmation) på sin 13-årsdag. Omskärelse är också nödvändig för konvertering till judendomen, eftersom det betyder medlemskap i det judiska folket.

Det rör sig inte enbart om ett religiöst påbud, utan är i lika hög grad en judisk identitetsmarkör oavsett om man är religiös eller inte. Denna identitetsmarkör har religiösa rötter men är idag i lika hög grad en kulturell identitetsmarkör med oerhört stark förankring och betydelse för den judiska minoriteten som ett uttryck för samhörighet, gemenskap, och en delad historia som förs vidare från generation till generation. Naturligtvis har individen ett fritt val senare i livet att bejaka denna gemenskap eller hitta andra vägar i livet. Men att inte utföra brit mila på det lilla spädbarnet innebär ett mycket mer komplicerat ingrepp på ett större barn eller vuxen som önskar uttrycka och föra sitt arv vidare på detta sätt. Därmed begränsas snarare barnets valmöjligheter senare i livet. Åtminstone blir en utebliven brit mila en försvårande omständighet.

De ifrågasättanden av omskärelse som dyker upp då och då kommer mycket sällan inifrån den judiska gruppen eller från omskurna män, även om det kan förekomma på individnivå. Ifrågasättandena kommer nästan uteslutande från majoritetssamhället och utifrån dess tolkningsramar som ofta kan präglas av bristande kunskaper om ingreppet.

Ett förbud mot icke medicinsk motiverad omskärelse för pojkar före 18 års ålder skulle därför i praktiken innebära att det blir olagligt att leva ett judiskt liv i Sverige. Ett sådant förbud skulle därmed omöjliggöra judiskt liv i Sverige.

Judendomen är inte en missionerande religion. Sanktioner utfärdas inte heller mot den som vill bryta med en tradition, även om deltagande i vissa ritualer kan begränsas eller omöjliggöras vid utebliven brit mila. Vi anser att beslutet om att utföra brit mila måste vara barnets föräldrars beslut. På samma vis som föräldrar dagligen beslutar om sådant som berör barnet i dess dagliga liv och ger det släktskapsband, gemenskap och en kulturell grund att stå på. Oavsett om det är majoritetskulturens eller en minoritetskulturs gemenskap som förmedlas till nästa generation så växer inget barn upp i ett kulturellt vakuum. Att få ta del av denna gemenskap fullt ut ger en trygghet och förankring även i majoritetssamhället, baserat på ömsesidig respekt och tolerans för varandras olikheter. Vi anser inte att omskärelse ska rekommenderas för alla - även om vissa medicinska fördelar finns - men vill att föräldrar rättighet att välja kulturell och religiös hemvist samt föra över denna till sina barn, säkras (jmfr Barnkonventionen, artikel 14). Vi vill gärna att du ska förstå vilka konsekvenser ett förbud skulle få.

Judiska Centralrådet vill inte ändra svensk lag. År 2001 reglerades hur och när omskärelse får göras i Sverige genom en särskild lag som tagit hänsyn till såväl religionsfriheten, judars ställning som nationell minoritet och den medicinska vetenskapen. Judiska Centralrådet står bakom den lagstiftningen.  

Kontaktpersoner i frågor gällande omskärelse 

Rabbin Ute Steyer för Stora synagogan (masorti).

Rabbin Mattias Amster för de traditionella synagogorna Adat Jisrael och Adat Jeschurun.

Efter avtal med den danska föreningen CircumInfo​ har vi hämtat information om omskärelse från CircumInfo.dk.