Babylonska Talmud, Shabbat 146a "Rabbi Aha son till Raba frågade Rav Ashi: Hur är det med konvertiter? Fastän de inte var närvarande vid Sinai berget när Toran gavs – var deras ödesstjärnor närvarande, som det står skrivet, (5:e Moseboken 29:14-15) " Det är inte bara med er som jag sluter detta förbund med dess edsvillkor. Jag gör det både med dem som i dag står här tillsammans med oss inför Herren, vår Gud, och med dem som i dag ännu inte finns hos oss."

Maimonides, Mishne Tora, Hilkhot Teshuva 3:4 "Rättvisa icke-judar har en plats i den kommande världen."

Judendomen har inget frälsningsanspråk och missionerar därför inte.
Du som vill konvertera ombeds att noga överväga sitt beslut. Går du med tankar på att konvertera så måste du först och främst förstå att bli jude inte enbart är att bekänna sig till en annan tro. Att vara jude är att också bli del av en kultur, en historia, ett öde.

Det är därför en gradvis och ganska lång process som går ut på att man över tiden anammar en ny kulturell, religiös, etnisk och historisk identitet. Det är därför som rabbinerna redan för över 2,000 år sedan var mycket angelägna om att en person måste vara seriös i sin önskan att konvertera och inte ha några baktankar eller illusioner.

Konverteringsprocessen transformerar en person och kan vara en omvälvande upplevelse. En konvertering kan även påverka konvertitens biologiska familj, vänner och bekanta. Rabbiner är därför mycket noggranna med att försäkra sig om att den som önskar konvertera är medveten om detta.

En person som attraheras av judendomen bör lära sig så mycket som möjligt om judendomen, de speciella krav som ställs i form av budorden (mitsvot) t.ex. vad det gäller matregler, firandet av högtider och shabbat, om judisk kultur, historia etc. En bra början är att läsa böcker om judisk historia och traditioner, går kurser t ex på Paideia Folkhögskola som är Sverige enda folkhögskola med judisk profil, och att lära känna judar. Det går generellt bra att besöka en gudstjänst i en synagoga, ofta behöver du bara anmäla dig några dagar i förväg.

Du kanske upptäcker att din nyfikenhet har stillats eller börjar inse att de speciella krav som en konvertering ställer är inte vad du vill. Ingen skada skett, du har utökat dina kunskaper och kanske får ännu större förståelse för den judiska minoriteten. 

Men om du fortfarande känner en stark längtan att konvertera kan det då vara tillfälle att leta reda på en rabbin för att inleda ett samtal om konvertering. Rabbinen kommer sedan, med utgångspunkt i din bakgrund och dina kunskaper, bedöma om det kan vara läge att titta närmare att påbörja en formell konverteringsprocess. Ibland kan det betyda att du hänvisas till en annan rabbin som passar bättre, ibland kan det också ske att en rabbin avråder dig från att konvertera. Det finns skillnader i vad som förväntas av en potentiell konvertit beroende på inriktning inom judendomen. 

I regel förväntas det av en potentiell konvertit att bli en del i den judiska gemenskapen. Detta innebär att komma regelbundet på gudstjänster på shabbat och chagim (judiska helgdagar). Under konverteringsprocessen kommer du att fördjupa du dina kunskaper om judendom, fortsätta samtalen med din rabbin och börja bli mer hemma i den judiska världen. Du börjar att hålla kosher (följer de speciella matreglerna), hålla shabbat och uppfylla fler och fler av de andra mitsvot (de religiösa påbud).
När du har kommit långt på denna resa kommer rabbinen att rekommendera att du möter en Bet Din, en rabbinsk domstol. Den formella konverteringen består av flera steg: brit mila, omskärelse, (endast för män), ett samtal med Bet Din, den rabbinska domstolen, som består av tre rabbiner och som samtalar med dig om din önskan att bli jude och där de bedömer om du anses vara redo, och slutligen besöket i det rituella badet (mikva). I samband med mikva-badet förkunnas det nya judiska namnet som du har valt. Från och med detta ögonblick räknas du som jude. En konvertering kan aldrig göras ogjort. En gång konverterad förblir du jude resten av ditt liv. 

Under hela processen är det mycket viktigt att hålla kontakt med din familj och förklara varför du är intresserad av att konvertera och hur det kommer att påverka relationerna med familj, släkt och vänner. Ofta finns det mycket oro bland familj och vänner inför ett sådant beslut och det är viktigt att förklara att du inte kommer att överge eller distansera dig från din familj.

Det är en mitsva (ett religiöst påbud) för en konvertit att hedra sina föräldrar på samma sätt som för en person som föddes som jude.

Hela processen tar minst ett år men det är inte ovanligt att det tar betydligt längre.

Det skiljer sig också vad olika församlingar eller synagogor godtar som konvertering. Det är därför mycket viktigt att du informerar dig noggrant om vad en konvertering inom en viss inriktning innebär och om den kommer att accepteras i de andra synagogorna i Stockholm.  Detta är inte självklart.

Det är en individuell process och människor är olika och befinner sig i olika skeenden i livet. Kort sagt: En konvertering är en evolution, inte en revolution.

Obs! Ibland kan man hitta på internet rabbiner i USA eller andra håll i världen som erbjuder "konverteringar". Dessa erkänns inte av någon av de tre inriktningar i Stockholm. Sådana "internetkonverteringar" godkänns heller inte för alija till Israel.

Är du bosatt i Sverige så måste du genomföra din konvertering med en av de lokalt förankrade rabbinerna som är verksamma som församlingsrabbiner.

Har du varit bosatt utomlands och har under den tiden konverterat ber vi dig att skicka in dina konverteringspapper för att se om din konvertering kan godtas i någon av de inriktningarna i Stockholm.

Det kan tillkomma kostnader för en konvertering, kontakta Bengt Mosesson för exakt pris.  

Kontakta rabbin Ute Steyer för masorti (konservativ) konvertering.

Kontakta rabbin Mattias Amster för en ortodox konvertering.

Kontakta rabbin Rebecca Lillian för en progressiv konvertering.