Kungliga Biblioteket har gett Judiska församlingen i Stockholm i uppdrag att bygga upp ett nationellt resursbibliotek för jiddisch. En jiddischkonsulent med inriktning på bibliotek arbetar med att utveckla en verksamhet som ska kunna serva allmänhet och bibliotek med rådgivning och böcker om och på jiddisch.

Jiddisch är ett växande språk i Sverige och har som minoritetsspråk lagstadgade möjligheter att få extra stöd. Elever som vill läsa jiddisch i grund eller gymnasieskolan har numera rätt till undervisning i språket. Folkbiblioteken i Sverige har en särskilt viktig roll att fylla för att underlätta för de som vill lära sig jiddisch eller underhålla sina kunskaper i språket och det kulturella arv som jiddisch är en del av. Det finns även studenter på universitet, folkhögskolor och studieförbund som behöver vägledning och material om och på jiddisch för sina studier.

Resursbiblioteket för jiddisch är tänkt att vara till stöd för en stor mängd låntagare och institutioner genom att låna ut böcker på jiddisch och genom att förmedla kunskap om jiddisch; språket, kulturen och det historiska arv som jiddisch är en del av.

Vad är jiddisch?

Jiddisch är något förenklat de östeuropeiska judarnas vardagsspråk sedan många århundraden tillbaka. Genom en omfattande invandring till Sverige har det talats jiddisch i Sverige sedan ca: 350 år. Invandringen av jiddischtalande har gått i vågor. Förföljelser och krig i utlandet har i olika perioder gjort att Sverige har fått fler jiddischtalande. Idag räknar man med ett ganska litet antal jiddischtalande i vårt land. Samtidigt har jiddischkulturen haft en bestående kulturell betydelse för Sverige sedan 1700-talet  - och den minoritet som har sina rötter i jiddischkulturen har ett stort behov av att få ägna sig åt sin kultur och sitt språks historia.

Jiddisch genom historien

De första spåren av jiddisch som ett enskilt språk finns omkring år 800 efter vår tideräkning. Under 1200-talet blev jiddisch alltmer ett eget språk. Judar som hade utvandrat från södra Europa, från Italien och Frankrike slog sig ner i det som idag är Tyskland, i städer som Nurnberg.

Jiddisch är en slags hybrid av flera språk; bibelhebreiska, tyska, ryska, polska och tjeckiska är språk som har influerat jiddisch. Även om jiddisch skrivs med hebreiska bokstäver så är det lingvistiskt mycket nära det tyska språket i grammatik och uttal. Numera finns det låneord i jiddisch från ett mycket stort antal språk - till och med svenskan har lånat ut ord och uttryck till jiddisch.

Under 1800- och 1900-talet har jiddisch genom judisk invandring kommit att spridas till i stort sett alla länder på klotet. Samtidigt är USA det land där jiddisch fått sin största spridning. Den amerikanska engelskan är också det språk som kommit att färgas mest av jiddisch genom en stor mängd låneord.

Förintelsen var ett hårt slag mot jiddisch och den jiddischkultur som blomstrade i främst östra Europa under mellankrigstiden. Miljoner jiddischtalande mördades under det andra världskriget. Efter det andra världskriget gick kurvan stadigt neråt för jiddisch. Många som hade överlevt gjorde allt för att anpassa sig till nya kulturer och språk. Jiddisch riskerade att dö ut som språk och som kultur. De senaste årtiondena har intresset för jiddisch fått en kraftig uppgång i många länder. Allt fler, både judar och andra upptäcker vilken rik skatt av litteratur, poesi,  teater, musik, humor, dans och folklore som jiddisch bär på.

Det kommer hela tiden nya utgåvor av tidigare okända litterära verk på och om jiddisch.

Det finns fortfarande jiddischtexter som upptäcks och översätts till olika språk som till exempel engelska.

Forskning om litteratur som skrevs under och direkt efter Förintelsen, i olika ghetton och läger och på andra platser i Europa under 1940-talet ger nya rön om jiddischkulturens rika traditioner och förgreningar.

Också helt nya litterära verk, teaterstycken, sånger, dikter och barnsagor produceras på jiddisch. Intresset för klezmerkulturen ökar för varje år.

Sveriges unika position

Genom regeringsbeslut har vi i Sverige unika möjligheter att ta tillvara jiddischspråket och det kulturarv som jiddisch förvaltar. Att jiddisch har fått status som minoritetsspråk öppnar många möjligheter för både ideella krafter och offentligt finansierade verksamheter att stimulera jiddischkulturen på olika sätt.

Jiddisch i Sverige idag

Jiddisch upplever ett uppsving i det nutida svenska samhället. Det finns många möjligheter för Dig som är intresserad av jiddisch. Jiddischförbundet anordnar varje år i augusti ett större evenemang med föreläsare från utlandet och Sverige. Dessutom finns språkcaféer, utbildningsdagar, teaterföreställningar, kurser och mycket annat.

Utbildningsorganisatören Paideia har varje termin ett antal kurser öppna för allmänheten.

Lunds Universitet ger regelbundet kurser i jiddisch; bland annat ett program för Dig som vill bli lärare i jiddisch.

Judiska församlingen i Stockholm anordnar olika kulturprogram med anknytning till jiddisch.

Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion har ett antal program på och om jiddisch som finns tillgängliga via webben.

Olniansky förlag i Lund kommer med nya böcker på jiddisch av hög kvalitet. De flesta går att låna på kommunala stadsbibliotek eller via Resursbiblioteket för jiddisch som är en del av det judiska biblioteket på judiska församlingen i Stockholm.

Församlingens jiddischkonsulent tar tacksamt emot alla synpunkter och kommer att göra sitt allra bästa för att svara på frågor om jiddisch.

Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev för att följa hur resursbiblioteket arbetar för att stärka jiddisch i Sverige och för att få veta mer om vad som är på gång bland jiddischentusiaster i hela vårt avlånga land!

Kontakta oss gärna!

Elisabet Sannas

E-mail: elisabet.sannas@jfst.se