Aron Verständigs tal från Jubileumskonserten 5 maj
Eders majestät,
Riksdagens talman, statsministern, statsråd och ledamöter av Sveriges riksdag
Excellencies,
Kära vänner,
Idag firar vi ett kvarts millenium av judiskt liv i Sverige. Det är något stort.
När vi kommer till en betydelsefull milstolpe stannar vi upp och markerar det genom att tacka Gud. Shehechejanu Vekijemanu Vehigijanu LaZman Haze!
Under 250 år har vi judar levt våra liv i Sverige. Vi som idag kallar oss svenska judar har väldigt olika bakgrunder. Vi är ättlingar till 17- och 1800-talens tyska judar, till förra sekelskiftets ryska och baltiska judar, till Förintelseöverlevande, till polska och ungerska judar, till judar från Israel och andra delar av Mellanöstern till de som själva valt att bli en del av vårt folk och från många andra platser. Det som förenar oss är inte vårt geografiska ursprung utan vårt gemensamma judiska arv som vi önskar bejaka här i Sverige.
Berättelsen om judiskt liv i Sverige är en berättelse om en liten del av den svenska befolkningen som under århundraden kämpat med att vara en accepterad del av det svenska samhället samtidigt som det judiska arvet, traditionerna och identiteten har försökts att överföras till en ny generation.
När Gustaf III i maj 1775 fattade sitt beslut att låta juden Aaron Isaac etablera en liten judisk församling här i Sverige var det ett radikalt beslut. Ett beslut som också möttes med stort motstånd där antisemitiska krafter var framträdande. Under århundradena har många tyvärr velat oss illa. Aaron Isaac upplevde det på 1700-talet. 1930- och 40-talens tyskvänlighet och restriktiva flyktingpolitik och dagens ökande antisemitism som en följd av det pågående kriget i Mellanöstern är något vi svenska judar känner av.
Kära vänner,
Det finns dock mycket att känna sig stolt över. Det berättas inte sällan om de kända namn som åstadkommit stora bidrag till det svenska samhället. Om Alfred Bonnier, Joseph Sachs, Ernest Thiel, Hanna Pauli och Emma Zorn. Om Isaac Grünewald, Gunnar Heckscher, Nelly Sachs, Georg Riedel, Jackie Jakubowski, Salomon Schulman och många, många fler. De allra flesta av de tusentals svenska judar som levt sina liv i vårt land har dock gjort det som helt vanliga medborgare som levt helt vanliga liv från Malmö i söder till malmfälten i norr.
Länge betraktades svenska judar som en främmande fågel. Länge tilläts inte judar inneha statlig tjänst. Jag tänker att vi kan dra en lärdom av detta. Trots den tidens svårigheter nådde så många svenska judar framgångar. Låt oss i dessa tider stärkas av dessa förebilder och låt oss räta på våra ryggar. Vi är och förblir en del av Sverige!
Ers majestät, ni har varit en återkommande gäst hos oss. Samma gäller vår statminister och dina företrädare. För det är vi mycket tacksamma. Det är ett tydligt tecken på de mycket nära och goda relationer som finns mellan de judiska församlingarna och den svenska staten.
Vi är tacksamma över att er farfars morfars morfars far denna månad för 250 år sedan lät en judisk sigillgravör från Tyskland bosätta sig här utan att tvingas till dop. Samtidigt känner vi en enorm stolthet över allt det vi svenska judar genom århundradena har bidragit med och fortsätter att bidra med till vårt Sverige.