Påverkansarbete under oktober 2019
Judiska Centralrådet (JC), en sammanslutning av alla judiska församlingar i Sverige, arbetar kontinuerligt för att vi ska ha ett levande och vitalt judiskt liv i Sverige. För att möjliggöra detta driver Judiska Centralrådet frågor som är viktiga för den judiska gruppen och deltar i samråd med myndigheter, beslutsfattare och politiker. Judiska Församlingen i Stockholm, den största judiska församlingen i Sverige, innehar ordförandeposten och generalsekreterare samt tjänstemän på Judiska Församlingen i Stockholms arbetar aktivt med frågor för Judiska Centralrådet. Vissa av dessa ansträngningar syns i media (som omskärelsedebatten) medan andra sker utanför offentligheten. Vi vill därför informera våra medlemmar om vad som gjorts under oktober 2019. Varje månad kommer vi hädanefter att rapportera om vårt påverkansarbete.
Brit milaUnder oktober månad har Judiska Centralrådet haft väldigt många kontakter med politiker gällande frågan om förbud mot Brit mila. Främst har kontakterna varit med ledande företrädare för Moderaterna som diskuterade ett sådant förbud på sin partistämma i mitten av månaden. Till slut avslogs motionen enhälligt. Judiska Centralrådet har också uttalat sig i flera olika medier såsom P1, flera morgontidningar samt medverkat i Aktuellt gällande denna fråga.
Konfessionella friskolorJudiska Centralrådet har deltagit i ett möte med Regeringens Råd för kontakt med Trossamfund som träffas två gånger varje år under Kulturministerns ordförandeskap. Denna gång diskuterades förslagen om begränsning av konfessionella friskolor. Judiska Centralrådet driver sedan några år tillbaka linjen att det bör skapas en särskild skolform för den judiska nationella minoriteten.
HalleEfter attacken mot synagogan i Halle har Judiska Centralrådet uttalat sig i flera olika medier gällande hotbilden mot svenska judar samt diskuterat densamma med Kultur- och Demokratiminister Amanda Lind. De deltog även i ett avsnitt av Konflikt i P1.
Samråd med myndigheter Under samråden informerar myndigheterna om nyheter som berör oss som minoritet. Judiska Centralrådet ger sin input på den information som ges samt har möjlighet att ta upp egna frågor.
Under oktober har Judiska Centralrådet deltagit i samråd med Kulturrådet, ISOF (Institutet för språk och folkminnen), Skolmyndigheterna (Skolverket, Skolinspektionen, Folkbildningsrådet, Skolforskningsinstitutet, UHR), Socialstyrelsen, FHI (Folkhälsoinstitutet) samt Länsstyrelsen.
Under samrådet med Kulturrådet lyftes att kunskapsnivån hos beslutsfattare om den judiska minoriteten behöver stärkas för att resurser ska riktas rätt. Under samrådet med Folkhälsoinstitutet påtalade Judiska Centralrådet att det kunde vara av intresse med en ny undersökning av judars psykosociala hälsa, främst med koppling till FRA-rapporten (2018) som visade att svenska judar känner sig alltmer otrygga och oroliga för en ökande antisemitism.
Judiska Centralrådet kritiserade, under samrådet med skolmyndigheterna, förslaget att komprimera undervisning om de nationella minoriteterna till årskurs 4–6 eftersom detta skulle kunna minska svenska befolkningens kunskaper om judar och andra nationella minoriteter. Judiska Centralrådet efterlyste även konkret handling och markering med referens till bl.a. BRÅ-rapport som visa på problem med antisemitism och hanteringen av den samma i skolvärlden.
I samrådet med Socialstyrelsen lyfte Judiska Centralrådet behovet av äldreomsorg anpassat till den judiska minoriteten och markerade att behovet är att personal inom äldreomsorgen bör ha kulturell kompetens snarare än språkkompetens.
Judiska Centralrådet har även träffat Forum för Levande Historia angående en eventuell kommande uppföljningsundersökning om antisemitism. Judiska Centralrådet ställer sig positiva till sådan större undersökning.
Judiska Centralrådet har även haft internationella kontakter. Exempelvis har de träffat EU-kommittén- Committee of Experts of the European Charter for Regional or Minority Language. Fokus under mötet låg på jiddisch och hur minoritetslagstiftningen implementeras avseende språket, vilka brister Judiska Centralrådet upplever och vilka behov som finns. De centrala punkter som framfördes var att jidddisch, för den judiska minoriteten, i första hand är ett kulturarvsspråk, en viktig identitetsmarkör, men sällan använt för vardagsbruk. Judiska Centralåret framförde att en och samma språkmall kan inte appliceras på samtliga minoriteter. Judiska Centralrådet framförde även att man vill utvidga fokus till jiddischkultur och inte bara språket jiddisch, eftersom ett snävt språkfokus är inte relevant för den judiska gruppen i Sverige. Den sista punkten som lyftes var att Judiska Centralrådet på sikt önskar en nationell strategi för den judiska minoriteten. Idag är den judiska gruppen den enda minoriteten utan vare sig förvaltningsområden eller specifik strategi, vilket ger sämre förutsättningar för delaktighet och inflytande.
Judiska Centralrådet har under oktober även träffat företrädare för European Jewish Congress i Bryssel för att diskutera aktuella frågor som berör det judiska livet i Sverige, bla Brit mila.
Till följd av tidigare samråd med redaktör för minoritet.se har Judiska Centralrådet redigerat deras informationstext om judar. Minoritet.se har saknat resurser att kvalitetssäkra innehållet och Judiska Centralrådets har därför tyckt att det varit motiverat att hjälpa till. Samtidigt har Judiska Centralrådet framfört att det vore önskvärt med utökade resurser för att kunna kvalitetssäkra texterna på minoritet.se. Hemsidan används nämligen flitigt av myndigheter, inte minst skolmyndigheter, som hänvisar pedagoger och elever till sidan för att söka information om de nationella minoriteterna.