Påverkansarbete under andra halvan av hösten

Under oktober var församlingen med i en fokusgruppsintervju hos länsstyrelsen. De deltog där tillsammans med Jiddischförbundet. Det handlade om pandemins påverkan på det minoritetspolitiska arbetet och på oss som nationell minoritet. Vi fokuserade särskilt på behov och utmaningar inom äldreomsorgen, men även hur församlingarnas verksamhet i stort påverkats och vilka behov av stöd som finns.

2 november deltog representanter för församlingen i samråd med länsstyrelsen, tillsammans med Jiddischförbundet och JUS. Huvudsakliga ämnen som diskuterades var:

• Pandemins konsekvenser på verksamheten och minoritetspolitiken
• Länsstyrelsens och centralrådets samt jiddischförbundets remissvar på betänkandena om en högre växel i minoritetspolitiken (2020:27) samt utredningen om ett Förintelsemuseum (2020:21). Vad gäller minoritetspolitiken är vi överens med länsstyrelsen om att den judiska minoritetens behov är åsidosatta inom minoritetspolitiken och centralrådet driver kontinuerligt frågan om en judisk minoritetspolitisk strategi för att kanalisera resurser mer konstruktivt och effektivt utifrån våra specifika behov och förutsättningar.
• Barns och ungdomars utsatthet för antisemitism och behov av åtgärder inom exempelvis skolvärlden. Vi tog upp att frågan lyfts vid flertal tillfällen med skolmyndigheterna och att det behövs kunskapslyft och högre ambitioner vad gäller hanteringen av denna fråga.

11 nov deltog församlinge tillsammans med ordförande Aron Veständig, flertal representanter från Centralrådet, samt Jiddischförbundet och JUS i samråd med kultur- och demokratiminister Amanda Lind. Vid samrådet deltog även tjänstemän från kulturdepartementet och arbetsmarknadsdepartementet (som har rasism och hatbrottsfrågor på sitt bord). De frågor Centralrådet lyfte var:

• Finansieringen av säkerheten. Vi behöver långsiktiga lösningar med hög förutsägbarhet som täcker kostnader för vår säkerhetspersonal
• Behovet av en judisk minoritetspolitisk strategi, istället för judiska (och romska) förvaltningsområden såsom föreslagits av ISOF. Vi menar att förvaltningsområden inte är en adekvat lösning för oss som icke-territoriell minoritet.
• Behovet av en specifik strategi mot antisemitism som komplement till den nationella strategin mot rasism.

18 november deltog församlingen (tillsammans med Jiddischförbundet, JUS och Wizo) i ett samråd om kulturfrågor med Kulturrådet, ISOF, KB och Filminstitutet. Även här lyfte vi frågan om judisk strategi kontra förvaltningsområden och hur man inom ramen för en judisk minoritetspolitisk strategi skulle kunna införliva många av de konstruktiva förslagen i ISOFS handlingsplan gällande vitalisering av jiddisch som ett kulturarvsspråk, och diverse satsningar på judisk kultur.

30 november deltog församlingen i ett möte med rikspolischefen och säkerhetspolischefen tillsammans med representanter från Centralrådet. Centralrådet uttryckte uppskattning för samarbetet med polismyndigheterna och ömsesidigt delande av information och erfarenheter, även i kompetenshöjande syfte. Utmaningar som lyftes var hur polisens arbete kan bli mer koordinerat och enhetligt mellan regionerna. Idag är det vanligt att man i storstadsregionerna reagerar snabbare och allokerar mer resurser till bevakning av judiska objekt vid förhöjd hotbild, medan kompetens och agerande kan brista på landsorten. Även polisens hantering av NMR:s aktion i Norrköping med enighet om att den brustit diskuterades. Dialog pågår lokalt, kontinuerligt med Norrköpings kommun och polisväsende. Ytterligare på agendan var problematiken kring finansieringen av de judiska församlingarnas säkerhetsorganisationer och behovet av ett långsiktigt och förutsägbart stöd, särskilt med hänsyn till att de judiska organisationerna är de enda av de som söker bidrag för säkerhetsåtgärder via Kammarkollegiet som har egna säkerhetsvakter anställda. Övriga organisationer söker främst för installationer vilket ställer lägre krav på kontinuitet och regelbundenhet vad gäller finansiering.