Enligt traditionell halacha, den judiska lagen, är den jude som antingen är född av en judisk mor eller har konverterat till judendomen av erkänd rabbin. Så är det för majoriteten av judar och för ortodoxa och konservativa (masorti) judar. Reformjudendom (ibland också kallad Liberal judendom eller Progressiv judendom) accepterar under vissa omständigheter även en person som jude om endast pappan är jude, men oftast endast om barnet växte upp i en familj som följer de judiska traditionerna.  

Detta har i praktiken betydelse om man vill bli medlem i en judisk församling eller vid vissa aspekter under en gudstjänst eller vid livscyklar. 

Judendomen är inte missionerande. Den som vill konvertera ombeds att noga överväga sitt beslut. Den som trots allt står fast vid sin önskan får under rabbinsk ledning undervisning i judendom, lära sig om judiska traditioner och gradvis integreras i en judisk religiös livsstil. Vid slutet av processen möter kandidaten en rabbinsk domstol, bet din, som frågar om personens bevekelsegrunder och kunskaper, är domstolen nöjd, får kandidaten sedan avsluta konverteringen med omskärelse (för män) och att gå i mikven, det rituella badet (både män och kvinnor) för att sedan börja sitt fullvärdiga judiska liv. 

I Judiska Församlingen i Stockholm kan även den som är son eller dotter till en judisk far eller har adopterats av en judisk mor eller far bli medlem i Församlingen.  

Judiska Församlingen i Stockholms definition på medlemskap är därmed skilt från definitionen av vem som i religiöst hänseende betraktas som jude. 

I Stockholm reglerar varje synagoga vad som gäller. Vad som äger giltighet i Stockholm godkännes dock inte automatiskt i den judiska världen. Konverteringar är inte automatiskt godkända av överrabbinatet i Israel, oavsett vilken form av konvertering det var. Det skiljer sig också vad olika församlingar eller synagogor godtar som konvertering. Det är därför mycket viktigt att man informerar sig noggrant och frågar rabbinen om vad som gäller för dennes konvertering.  

Judisk identitetAtt vara jude innebär olika saker för olika individer. Det kan vara en religiös identitet, en kulturell identitet, en nationell identitet eller ett ursprung. Judiska Ungdomsförbundet i Sverige har ett Instagramkonto som heter @Stoltjude, där en ny judisk person berättar om sig själv och sin judiska identitet varje vecka. 

 

Rabbin Ute Steyer