Uppdaterad information om covid-19 (25 mars)

Alla offentliga så väl som privata aktiviteter i våra lokaler är inställda minst tom 30 april,  gudstjänster är inställda minst tom 20 april. 

Hemstöd ringer till kunder och levererar vissa varor och lämnar dem utanför dörren hos våra äldre men gör inte längre hembesök. Meals on Wheels (matleveranser till sjuka och behövande) kommer att fortsätta. Begravningsverksamheten kommer att fortsätta som vanligt. Privata möten och privat undervisning (som bnei mitsvaundervisning mellan lärare och en elev) bestämmer de som är inblandade själva om. Kontakta oss vid frågor: info@jfst.se.

> För löpande uppdateringar om läget se våra nyheter längre ner på denna sida och vår Facebooksida

 

Vad är judendom?

Judendomen räknas som en världsreligion och är en av de äldsta kända monoteistiska religionerna. Den kallas ibland för moderreligion till kristendom och islam. 

Även om judendomen klassas som en monoteistisk religion spelar trosdogmer en underordnad roll. Att vara jude innebär i första hand att tillhöra det judiska folket med en gemensam historia och traditioner som går tillbaka 3000 år. Judendomen är alltså inte bara en religion. 

Många judar är icke-religiösa och lever helt sekulärt. Judar utgör i samtliga länder där de bor, utom i Israel, en etnisk minoritet. I Sverige har den judiska gruppen av riksdagen år 1999 utsetts till en av fem nationella minoriteter (de övriga är romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar). Att vara jude är till stor grad ett sätt att leva och judendomen ett sätt att se världen. 

De tankar och den tro som ryms inom ramen för en religion går omöjligt att beskriva kortfattat. Bilden kan aldrig bli rättvisande på några få rader.  En grundtanke i judendomen är att begreppen Israels folk, Israels lära och Israels land hör ihop. Längtan till det förlovade landet Israel var en sammanhållande kraft under 2000 år av förskingring. Stora delar av den judiska befolkningen fördrevs från landet Israel under årtusenden medan en liten skara stannade kvar.  

Inom judendom är handlingar mer centralt än tro. Traditionen säger att Gud har gett det judiska folket Torahn, de Fem Moseböckerna. Där står de 613 bud som judar ska följa som beskriver hur man ska leva och agera. Alla de olika religiösa ritualerna i vardagslivet har sin grund i Torahn och skall vara påminnelser för judar att leva ett moraliskt liv. Exempelvis är de olika matreglerna är till för att judar ska kunna höja ätandet till en helig handling. Reglerna kring äktenskap och umgänge med medmänniskorna har samma syfte. 

Även om många judar inte räknar sig som religiösa eller troende och till och med lever helt sekulärt anser sig de flesta ändå som en del av det judiska folket. Är man född jude eller har konverterat till judendomen är man jude oavsett om man tror på det som står i Torahn eller lever enligt reglerna. Att vara jude kan innebära en identitet, ett sätt att leva eller ett sätt att se världen. 

Det finns främst tre olika inriktningar inom judendomen: ortodox, konservativ och reform/progressiv.  

Av världens ca 13 miljoner judar bor majoriteten i Israel och USA men det finns judiska församlingar i så gott som hela världen. Förutom i Israel utgör judar en etnisk minoritet i samtliga länder där de bor. I Sverige bor ca 20 000 judar.