Judendom

Judendomen är inte bara en religion. Många judar är icke religiösa ochlever helt sekulärt. Judar utgör i samtliga länder där de bor, utom iIsrael, en etnisk minoritet. I Sverige har den judiska gruppen avriksdagen år 1999 utsetts till en av fem nationella minoriteter (deövriga är romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar). Att vara judeär ett sätt att leva och judendomen ett sätt att se världen.

De tankar och den tro som ryms inom ramen för en religion går omöjligt att beskriva kortfattat. Bilden kan aldrig bli rättvisande på några få rader. Vanliga frågor och svar hittar du här.

"Du skall inte hysa hat till Din broder i Ditt hjärta, Du skall älska Din nästa som Dig själv". Detta citat ur 3:e Moseboken är centralt i judendomen. Tron på att det finns en Gud och en mänsklighet (inför Gud är alla människor likvärdiga) är andra viktiga grundpelare i den judiska tron.

Som ett tecken på förbundet med Gud omskärs nyfödda judiska pojkar. Detta skall enligt den mer än 3000 år gamla föreskriften ske på åttonde levnadsdagen. En grundtanke är att begreppen Israels folk, Israels lära och Israels land hör ihop. Därför var längtan till det förlovade landet (Sion-tanken) en sammanhållande kraft under 2000 år av förskingring. Därför känner judarna idag en självklar gemenskap med staten Israel.

Viktig är också tron på judarnas historiska uppgift som Guds vittnen och spridare av Hans förkunnelse och bud (det är endast i den bemärkelse som judarna är "det utvalda folket").

Chaver

En Chaver är en titel som ges till personer som har stor judisk kunskap och ofta studerar med rabbiner och har liknande kännedom om eller kunskap som rabbiner.
Om man går tillbaka historiskt, nämns ordet Chaver i Mishan och redan på Templets tid fanns det personer som visste ur man skulle hålla sig rituellt ren för att kunna komma in i Templets område och kände till alla regler för denna typ av renlighet. De som kände till detta på den tiden var antingen rabbiner eller Kohanim och Levi’im som tjänstgjorde i Templet, Nazirim, en slags judisk munk, samt Chaverim.

Vi ser även att titeln Chaver dyker upp i judisk litteratur som t ex i den berömda boken Kuzari, av rabbi Jehuda Halevy på 1100-talet. Boken berätter om den kuzariska konungen som letar efter den mest fullkomliga levnadsfilosofin/religionen. Kungen studerar hos en person som kallas för ”filosofen”, senare studerar han med en präst, efter det med en imam. Till slut studerar han med en judisk lärd person som kallar sig själv ”HaChaver”.

I Ashkenaz där den hedersbetygelsen användes, har den främst getts till personer som varit aktiva i sin församling och varit mycket lärda. Traditionen har också varit att ge denna hedersbetygelse vid en viktig födelsedag. Vi ser exempel på detta på våra begravningsplatser på Kungsholmen där vi ser gravstenar där den avlidne har beteckningen HaChaver ploni ben ploni, eller HaChaver HaKatzin ploni ben ploni, där personen varit både föreståndare och Chaver.

HaChaver Salomo Berlinger är en person som uppfyller de nämnda kraven, dels genom de kunskaper han besitter och dels genom hans långa engagemang i frågor som rör judisk utbildning samt såsom Församlingens föreståndare och ordförande. Likaså är han aktiv som Gabai i Adas Jeschurun och initiativtagare till minjan i Solna. Vi vill på detta sätt högtidlighålla hans 80-årsdag med denna utmärkelse.

Rabbin Isak Nachman